Ni vet hur man tänker "åh, hon måste verkligen vara ensam" om någon som man ofta möter och alltid vill stanna och prata med en? En sån granne finns här i porten bredvid och jag mötte henne åter igen häromdagen. Hon stannade mig såklart och frågade mig snabbt, vill du tjäna lite extra pengar? På vadå, frågade jag. Homeparty säger hon då =)

Genast får jag en bild i huvudet på hur man står där vid ett bord med en massa grejer som man ska sälja. Folk som sitter i en soffa och man själv står där som värsta säljaren, haha. Jag sa nej tack till henne och sa att det inte var något för mig. Jag skulle precis gå när hon säger, men du kan ju fundera på saken? Jag heter Märta och bor här. Jag log mot henne och svarade att jag ska tänka på det, för vi lär ju råkas igen :-) hehe.