Har alltid fått höra att jag inte duger.
När man hör det under så många år så tror man på det till slut.
Man börjar t o m att känna det. Nu är det inte så längre.
Äntligen känner jag att jag faktiskt duger. Precis som jag är.
Jag känner mig riktigt lycklig för första gången i hela mitt liv.
Jag vet att efter allt jag gått igenom så förtjänar jag verkligen att va lycklig.
Men ändå kommer osäkerheten smygandes vissa dagar..

och frågan dyker upp i huvudet. Förtjänar jag det här?
Förtjänar jag verkligen att ha det såhär bra som jag har det nu?
Jag vet svaret.. att ja, det gör jag. Men varför finns det då fortfarande en del av mig som fortfarande tvivlar?

Förtjänar jag verkligen det här?

Someone who knows...?